Gått och blivit med pt

Det var dags att ta tag i den här arma kroppen, som många dagar känns som en 80-årings kropp och inte en 34-åring. För mig krävs det att bli sporrad, att ha någon att rapportera till för att kickas igång. Jag har i princip varit stillasittande i ett halvår nästan pga en tuff graviditet. Ni förstår vad det gör med kroppen va!? Så det är inte för inte jag tog beslutet att boka in kiropraktor, leta fram det gamla höft- och bäckenbottenprogrammet från sjukgymnasten och skaffa mig en PT. Den här kroppen ska jag ju leva med ganska många år till förhoppningsvis. Då gäller det att investera i den. Så det ska jag göra med råge de kommande 12 veckorna! 

I två veckor var det grötfrukost som gällde. Nu och 5 veckor framöver är det äggfrulle istället.

Lagom tung styrketräning ska kombineras med lite snäll träning för leder och ligament 💕

Annonser

Nytt träningsfokus

Efter en höst som gått i förkylningarnas tecken har vi nu tagit oss till andra sidan (peppar, peppar). Var hos kiropraktorn härom dagen och fick en ny kropp kändes det som. Det bästa var att träffa en professionell som kunde känna lite på magmusklerna och hur det låg till med diastasen. Hört att det tar längre tid vid snitt för de inre musklerna att dra ihop sig. Tack och lov har mamma mage och andra magövningar hjälpt massor. Det var som värst mitt på magen under naveln och där var det knappt två fingerbreddar. Upptill bara en, sen hon gav mig godkänt att köra lite andra magövningar, men tänka på att fortsätta jobba ihop den inre muskulaturen fullt. Efter det blev jag pepp, gick hem med massa energi och lust att lägga upp ett bra och nytt träningsupplägg. Min starka friska kroppen återvänder sakta men säkert. Mer sakta känns det just nu, men tålamod, tålamod, långa promenader och kaffe 🙂 plus massa bra mat så klart! 

Sköna söndag 


Lyxfrulle hos mannens brorsa och hans fina sambo fick inleda denna sköna söndag. Smoothie, yoghurt, goda frallor, olika pålägg, grönsaker, juice, kaffe och två olika lyxiga granolas att välja mellan – bara det är lite extra lyx, granola är verkligen det bästa! 
Sen har vi den andra lille sköningen som blott 3 veckor gammal började tycka att han minsann skulle lyfta huvudet högt och spana på världen, och långa stunder också. Sjukt stadig, min lilla superman. Modern är verkligen ingen superman. Tar allt i långsamt takt och har sakta börjat aktivera de inre magmusklerna, men de yttre vågar jag inte ens tänka på utan att få rysningar. Lite promenader men inte mycket aktivitet än så. Snart har fyra veckor gått sen snittet och läkningen går toppen. De sista stripsen har inte ramlat av snittet än så lite svårt att avgöra hur det ser ut, men av det lilla jag ser tycker jag det ser fint och cleant ut. 


Det enda som är sjukt oskönt med denna söndag är att det är sista dagen mannen är hemma. Nu ska jag bli sådär extra moderlig och ta hand om lilla kiddo på egen hand. Minns från förra gången att första dagarna var lite turbulenta, nya rutiner ska så smått försöka träda i kraft och dessutom en liten dunkel och sorglig stämning då bebisbubblan spräcks lite när partner börjar jobba. Men hans sorg är betydligt större än min så jag ska inte klaga. 
Nu ska jag försöka avsluta dagen med att sova sjukt skönt. Finns hopp om det då minikiddo verkar ha förstår när det är dag och natt… Hittills. So far so good. 

Hitta strategier

Big no no’s efter ett snitt är att lyfta tungt, att sträcka sig efter saker på hög höjd och att plocka upp saker från golvet. På en vecka och två dagar måste jag skryta med att jag har blivit en fena på att plocka upp saker från golvet med tårna. Det enda jag inte bemästrar som gör mig frustrerad är att stoppa i mobilladdaren i eluttaget på golvet. Omöjligt! Men det är otroligt hur snabbt man hittar och utvecklar nya strategier så skam den som ger sig. Innan veckan är över ska det gå! 

Bebisbubblan 

Bebisbubblan fortsätter. Inte många knop blir gjorda och det känns mer än rätt i dessa tider. Täcke och kudde ligger i soffan för jämnan, och det är inte en kudde utan snarare tio. Storasyster är stolt, tålmodig och världens finaste mot sin lillebror. Min baby blues löper amok vissa dagar och då gråter jag åt de mest triviala ting, men också åt hur stor min stora kiddo känns, hur frustrerande det är att inte räcka till som man tidigare har gjort ( och att ha ett ärr på magen gör ens fysiska förmåga ganska begränsad första tiden), att boobsen gör ont eller annat smått och gott. Utöver dessa tårar är det många kvävda skratt (det är sjukt obehagligt att skratta, hosta och nysa), mycket kvalitetstid att bara få vara hemma tillsammans hela familjen, mycket sockrigt fika (får se när jag är sugen på att återgå till mitt vanligtvis hälsosamma leverne men njuter lite extra av utsvävningarna nu) och gos så klart. Nu vaknar visst den lilla rumpnissen men återkommer inom kort med lite info på efter-kejsarsnitt-smärtfronten.  

 

Ett kejsarsnitt


Okej inom en framtid kommer en detaljerad snittberättelse, för som jag saknade variationen av berättelser som preggo med ett väntande snitt. Hittade några som jag läste om, och är man en sucker för detaljer så är det viktigt med steg för steg. Till exempel satt jag med de kanske något märkliga funderingarna: 

– sätter man kateter innan el efter bedövningen 

– vad exakt har man egentligen på sig under ett snitt 

– är det läskigt att gå på toaletten även efter ett snitt 

– hur ont gör det när bedövningen släpper, vilken typ av smärta snackar vi om, blöder man på samma sätt, klipps navelsträngen två gånger, hur mycket ska man egentligen bära och många flera frågor ska få svar.

Även om det är väldigt skilda berättelser att skriva om, en vagnial förlossning och en snitt, så är de båda förlossningar och känslan och upplevelsen är på många sätt också väldigt lik. Det är helt makalöst häftigt, man är precis lika chockad och överrumplad över att det kommer ett litet liv man väntat på i många månader! Men det går helt klart lite snabbare med snitt 😊 Nu ska jag bebisgosa lite men snart återkommer jag med lite härliga detaljer för alla nyfikna där ute. Sov gott! ❤️