Gått och blivit med pt

Det var dags att ta tag i den här arma kroppen, som många dagar känns som en 80-årings kropp och inte en 34-åring. För mig krävs det att bli sporrad, att ha någon att rapportera till för att kickas igång. Jag har i princip varit stillasittande i ett halvår nästan pga en tuff graviditet. Ni förstår vad det gör med kroppen va!? Så det är inte för inte jag tog beslutet att boka in kiropraktor, leta fram det gamla höft- och bäckenbottenprogrammet från sjukgymnasten och skaffa mig en PT. Den här kroppen ska jag ju leva med ganska många år till förhoppningsvis. Då gäller det att investera i den. Så det ska jag göra med råge de kommande 12 veckorna! 

I två veckor var det grötfrukost som gällde. Nu och 5 veckor framöver är det äggfrulle istället.

Lagom tung styrketräning ska kombineras med lite snäll träning för leder och ligament 💕

Annonser

Nytt träningsfokus

Efter en höst som gått i förkylningarnas tecken har vi nu tagit oss till andra sidan (peppar, peppar). Var hos kiropraktorn härom dagen och fick en ny kropp kändes det som. Det bästa var att träffa en professionell som kunde känna lite på magmusklerna och hur det låg till med diastasen. Hört att det tar längre tid vid snitt för de inre musklerna att dra ihop sig. Tack och lov har mamma mage och andra magövningar hjälpt massor. Det var som värst mitt på magen under naveln och där var det knappt två fingerbreddar. Upptill bara en, sen hon gav mig godkänt att köra lite andra magövningar, men tänka på att fortsätta jobba ihop den inre muskulaturen fullt. Efter det blev jag pepp, gick hem med massa energi och lust att lägga upp ett bra och nytt träningsupplägg. Min starka friska kroppen återvänder sakta men säkert. Mer sakta känns det just nu, men tålamod, tålamod, långa promenader och kaffe 🙂 plus massa bra mat så klart! 

Apropå träning

Ja träningsmotivation var ju ett av syftena med bloggen när jag började för några år sen. Sen hittade jag en del andra trevliga bieffekter, såsom att det var sjukt mysigt att gå tillbaka och läsa om när storkiddo var liten, att jag visst mådde pyton några veckor första graviditeten (vilket jag förträngt), och lite annat smått och gott. Men den där träningen, äntligen är jag tillbaka och sjukt glad över att ha hoppat på tåget igen. Den här graviditet har gjort mig lite mer mänsklig och mindre sådär snuskigt positiv, insett hur det är att..

– ha ett sockersug 

– fullkomligt avsky att vara gravid (sorgligt men sant, är inte alltid en dans på rosor) och däribland må så illa att man bara längtar tills att dagen är över så fort man vaknar på morgonen 

– inte orka träna, att välja soffan före ett pass (😱)

– bli en eremit (inte orka hänga med folk alls i princip)

bli mer ödmjuk kring värk, smärta, tålamod och att livet inte alltid blir som man tänkt sig 

Så allt det här och en del annat har gjort mig mer tacksam över att jag äntligen kan och vill träna igen. Har en större respekt för kroppen och insett att en stor anledning till att jag vill vara vältränad är att man aldrig vet när kroppen trycker på paus eller stoppknappen. Då är det himla skönt att ha en bra grund att stå på, som klarar av att utstå påfrestningar och sen klara av att orka ta sig tillbaka igen. Den här gången var det ”bara” en tuff graviditeten men man vet aldrig vad som kan möta en längre fram. 


Ett nytt år

Ett nytt år med nya härliga utmaningar! Ja utmaningar är min melodi snarare än löften. För att behålla kraften och lusten till utmaningarna har jag beslutat mig för månadsutmaningar. Januari månads utmaning är att köra ett träningspass varje dag. Långt eller kort, mammamage, löpning eller benpass -vilket som! Nån fysisk aktivitet (promenader ej inräknade!). Har ni några nyårslöften i år? Alltid lika spännande att höra vad folk har för förväntningar och önskningar.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/644/15152147/files/2015/01/img_4364.jpg

Tack igen mamma för den underbara, älskade kitchen aiden ❤️

Tankefel

Långdragna förkylningar, falsk krupp, trötta höfter av bebisbärande, störd sömn.. ja det är orsaken till att träningsinläggen har lyst med sin frånvaro. Så höll jag liksom många andra på att trilla in i tankfällan ”då får man börja om igen med träningen” eller det klassiska är väl ”på måndag börjar vi om igen”. Sen funderade jag lite närmre på det. Vilken idiotgrej att tänka att man börjar om. Det vilar ju något negativt över tanken på att starta om på nytt, som att det gamla inte längre är något värt, nästan som att man har ett misslyckande bakom sig. Det är ett tankefel som skapar motstånd, som förvränger sanningen och som är orättvist mot all tidigare ansträngning. Nej, fel, fel och fel! 

Den enda sanningen är kanske att kondition är en färskvara men det byggs lätt upp igen, lika så musklerna (om du inte har ett väääldigt långt träningsbortfall så klart).  Nej hädan efter kommer jag prata i termer av att fortsätta, att bygga vidare, att rusta upp. Så snart hoppas jag att min trötta mammakropp är redo att fortsätta resan mot ett starkare jag. För om inte annat inser man när man bär tokledsenkruppbebis hur viktigt det är med en stark och tålig kropp. Så snart fortsätter vi!

20130930-092733.jpg

 

Stark med stor mage. Snart stark igen med liten mage.  

Håll ut några dagar till

Man kan göra sig själv en otjänst när man är övertygad om att det måste bli en bättre vecka. Motgångarna slår lite hårdare då. För så blev det inte, även om några ljusglimtar i form av möten med nära och kära har förgyllt veckan. Denna lördagskväll ligger jag inte som en blöt fläck på golvet men mina träningskläder gör det av ett svettigt löppass följt av etttabataset. Svettats ut all negativ energi och ska nu hoppa ner i plurret med favvotidningen och ett glas isvatten. Nästa vecka får bli som den blir men idag är livet fantastiskt i alla fall! Världen ligger helt i dina händer, sa ju den där kloke Winnerbäck.

IMG_4919.JPG

Välkomstkommittén

Varje kväll när jag har varit ute på en löprunda möts jag av en välkomstkommitté i hallen. Den består bara av en till synes ganska liten person men det väger hon upp med röst och dans. Hon tjuter av skratt, ställer sig upp och dansar lite och virar sedan in sig i min avslängda jacka eller överdragströja och sjunger därunder. Den må lukta svett och äckligt men det bekommer henne inte. Det är med andra ord helt fantastiskt att rymma hemifrån en halvtimme när man får denna belöning så fort man kommer hem. Endorfinerna från löprundan ihop med jagtokälskarminlillagrodaendorfiner når oanade höjder. Dubbel lycka!

IMG_4767-1.JPG

IMG_4766-0.JPG